Förlossningsberättelse del 3!

Det är inte så mycket mer än själva krystskedet kvar av min förlossning nu, men jag krystade i 2 timmar så det hände en del roliga saker som jag vill minnas så därför skriver jag ner dom också. Även om de kanske inte hamnar i ordning.

Det första som hände i förlossningsrummet var att jag fick frågan om smärtlindring, epidural var ju inte på tal om så de vart lustgas och tack tack tack den person som upptäckte lustgas till smärtlindring. Här fick jag första pausen och insåg att jag faktiskt höll på att föda barn, det var på riktigt och vi skulle inte få åka hem förrän hon var ute. De satte en elektrod på bebis huvud för att hålla koll på henne under förlossningen, men under hela förlossningen var de aldrig någon risk för bebis utan hon låg helt opåverkad.

Allting vart ett stort NEJ från min sida genom hela förlossningen kan jag säga, men jag är evigt tacksam för den fantastiska personalen som var med oss hela tiden och gjorde det till en så bra upplevelse som det vart. Jag skulle inte byta ställning, inte dricka, inte bli undersökt, inte bli tagen i, jag ville mest åka hem. De enda jag ville var ha lustgas och ligga på sidan. Vad de än frågade så var de bara NEJ. Men efter övertalning så gick jag med på det mesta.

Runt 10, så kände jag att jag behövde gå på toa och kissa, mest för att de tjatade massa om att det var viktigt, minns även att vi pratade om det på föräldrakursen att en full blåsa kunde stoppa upp förloppet, så jag skulle minsann kissa för att släppa ut ungen nu. Började bli less på att ingenting hände (fast det egentligen hände massor). Så blev utsläppt ur sängen och inledd på toa för att försöka kissa, S var med mig men det minns inte jag och hade ingen koll på att han var där. Så när jag väl sitter där så får jag en värk som jag klarar av att andas igenom utan problem, men sen kommer ytterligare en värk och jag slänger mig upp och ut från toaletten och skriker nu kommer den ut! Trodde jag skulle föda på toaletten och någon måste ju ta emot bebisen så den inte hamnar i toaletten var min tanke, haha.

Men sen tog det ordentlig fart på krystvärkarna eller rättare sagt jag började ta i ordentligt efter toabesöket, så efter bara en kort stund på förlossningspallen där jag fick sitta efter toaletten, fick jag lägga mig i sängen igen, hur jag ville och jag låg på sidan och tog de sista krystvärkarna. Klockan 11.06 så kom hon ut! Med navelsträngen runt nacken och ena handen under hakan är hon född i framstupa kronbjudning. Alldeles perfekt lades hon upp på mitt bröst och S fick klippa navelsträngen.

En kort stund senare kontrollerade de mig och sydde den bristning (grad 2) jag fick innan vi fick in den berömda brickan, som jag inte riktigt förstod hypen kring, men S var mycket nöjd. Jag drack mest upp cidern och den varma chokladen, mackorna tog jag inte förrän jag varit uppe och duschat.

Jag tyckte dessutom det var mycket mycket värre att bli sydd än förlossningen i sig, dels gjorde de sjukt ont, fick till och med använda mig av lustgasen igen och sen tog det en bra stund innan bedövningen verkade medan de kikade där nere. Men de måste gjort ett riktigt bra jobb för jag har inte känt av det någonting alls faktiskt.

Så det var min förlossningsupplevelse det. Jag kan såhär ett par dagar efteråt säga, att jag alla gånger hellre gör om förlossningen än är gravid igen. För även om det var sjukt jobbigt och att de gick så himla fort samt var lite chockartat så har jag ett bra minne och är hur nöjd som helst. Det blev tusen gånger bättre än jag någonsin vågat hoppats på både med tanke på min förlossningsrädsla men också rent allmänt! Jag är himla nöjd med personalen och S var fantastisk som vanligt.

Nu vaknade precis vårt lilla hjärta här så de är väl matdags antar jag!
Kram på er!

Tips från förlossningssängen!

Klockan är runt 03 just nu och jag sitter och ammar lillan. Hon snusar så fridfullt i min famn.

Eftersom jag hela graviditeten tipsat om olika saker här på bloggen tänkte jag att jag skulle tipsa om lite saker jag tyckte underlättade under och efter förlossningen.

Först och främst, har du långt hår? Se till att ha det flätat när det börjar närma sig, det vad himla skönt att slippa ha håret i ansiktet och framförallt var det inte en enda stor tova efteråt vilket det garanterat varit om de varit utsläppt eller bara uppsatt i toffs.

Sno ett par av mannens kalsonger till hemfärden eller ha med dig ett par trosor som är lite förstora. Du vill garanterat inte ha något som sitter åt kring varken mage eller underliv när du precis tryckt ut en bebis genom det. Samma sak med byxorna, stora och så mjuka som möjligt!

Plocka med dig några vuxenblöjor hem! Haha, tänker ni, men det var väldigt skönt att ha i början, dels för att slippa förstöra soffa/säng/andra tygklädda möbler samt mängder med kläder som du garanterat kommer tillbringa mycket tid i. Plus att de ger extra stötdämpning till ett ömt underliv.

Se till att du pratat igenom förlossningen innan med den person som ska närvara. För du är knappt närvarande. Min förlossningen gick så snabbt visserligen men S lämnade aldrig min sida, mer än när han var tvungen att parkera och jag gick in i förväg och det var extremt viktigt för mig.

Be om hjälp med amning direkt om du ska amma! Det underlättar om både du och din bebis gör rätt från första stund och personalen har säkert jättebra tips till er och kan hjälpa till på en gång om något skulle krångla så utnyttja dom!

Sista tipset, packa utefter hur länge ni kan tänkas bli kvar men lämna väskorna i bilen tills ni är inskrivna. Vi tog aldrig in våra väskor, mer än lillans väska när vi skulle hem. De fanns liksom inte tid till det och varken jag eller S saknade innehållet under förlossningen. MEN jag kan tänka mig att det vore helt annorlunda om man har en längre förlossning eller planerar att vara kvar på bb.

De här är ju bara mina egna tips och tankar utifrån min förlossning. Ni som fött som läser här, har ni några fler tips att dela med er av?

Nu har lillan somnat så jag ska också försöka få lite sömn. Godnatt!

Att packa bb-väskan..

Ja jag tänkte att de var dags att börja göra det, bebis kan ju faktiskt få för sig att komma tidigt. Kanske lite väl optimistiskt av mig men jag har hellre allt packat och klart än står och packar med värkar faktiskt.
Så vi delade upp det på tre listor igår, en för mig, en för bebis och en för S. Så jag tänkte dela med mig av hur våra packlistor ser ut och om ni hade med er eller tänker ta med något som vi missat så tipsa gärna!

Journal och blodprover etc behöver vi inte ha med oss eftersom de har tillgång till sånt elektroniskt inom landstinget, vilket känns väldigt skönt!

Klicka på den lista du vill läsa så visas den 🙂

  • Mammas
  • Bebis
  • Pappas
  • Till båda
  • Pyjamas
  • Tjocksockar (har inga tofflor)
  • Amningsbh
  • Amningsskydd
  • Underkläder
  • Mjukisbyxor
  • Amningstoppar
  • Toalettpapper (landstingets är ju inge trevligt direkt)
  • Öronproppar
  • Läppbalsam
  • Purelan
  • Hårsnoddar
  • Min kudde
  • Necessär
    • Schampo & Balsam
    • Duschtvål
    • Deo
    • Tandborste + kräm
    • Glasögon/Linser
  • Bodies
  • Byxor
  • Pyjamas
  • Strumpor
  • Mössor
  • Overall
  • Filt
  • Babynestet
  • Ombyten
    • Skjortor för hud mot hud-kontakt
    • Bekväma byxor
  • Mat & dryck
  • Necessär
    • Med typ samma som mammans
    • Rakhyvel?
  • Legitimation
  • Kontanter
  • Mobiler + laddare
  • Kamera + laddare
  • Minihögtalare + laddare + sladd till hörlursuttaget
  • Ipad/Plattan + laddare
  • Papper & penna
  • Godis / Snabba kolhydrater
  • Något sött att dricka.

Psst, de ringde från Babyproffsen idag också, så imorgon får vi hämta ut vagnen och babyskyddet! Åh vad jag längtar!

Dagens besök på akademiska!

wpid-img_20141230_081437.jpg
Fint väntrum va? 😉

Var minst sagt intressant och gick bra. Bebis är en väldigt livlig och rörlig liten filur som läkaren uttryckte sig. Full vart i magen hela tiden var det och h*n ligger med huvudet neråt, vilket jag misstänkt själv eftersom jag haft så sjukt ont i främre fogen i bäckenet senaste dagarna + att de har varit ett himla tryck neråt vid sammandragningarna. Men h*n kan ju fortfarande vända på sig men vi hoppas väl att h*n ligger kvar såhär nu.

Men det vi skulle kontrollera på akademiska var ju om moderkakan flyttat på sig tillräckligt för att få föda vaginalt och vet ni vad?! Den ligger hela 2,2 cm från livmoderhalsen nu så det blir inget kejsarsnitt! Den kommer fortsätta växa bort från livmoderhalsen ytterligare så vi behövde inte oroa oss det minsta längre. Så nu är de bara vänta och vänta och vänta lite till antagligen på att bebis ska bestämma sig för att komma ut. Allting annat såg bra ut, bebis rörde lite för mycket på sig för att kunna kika på vikt men det såg bra ut med fostervatten och allting annat.

Sen måste ju jag alltid krångla till allting lite grann extra när vi gör sånt här, för min kropp bestämde sig helt plötsligt för att få ett rejält blodtrycksfall när vi låg där och kikade på bebis, så höll på att svimma liggandes (alltså, hur LYCKAS typ man svimma när man ligger ner?!) på britsen. Visade sig att jag hade ett blodtryck på 90/60, precis på gränsen för vad som räknas som lågt i normala fall. Men läkaren sa att de är inte så ovanligt att de händer eftersom bebis ligger och trycker på de stora kärlen i ryggen nu och det ofta är mycket anspänning i ett sånt här ultraljud (Nähe?!) så när man får beskedet släpper allt. Så jag fick ett par glas saft och vänta på att det skulle släppa innan S snällt fick hjälpa mig upp och därifrån så vi kunde bege oss hemåt.

När vi kom hem var jag så slut att jag gick och la mig i sängen, somnade direkt. S åkte till jobbet för sista gången i år och imorgon ska vi fira nyår i goda vänners lag. Men nu ska jag peta i mig lite lunch och sen försöka våga mig ner på stan och se om jag kan hitta en klänning att klämma ner magen i.