Dagens besök på akademiska!

wpid-img_20141230_081437.jpg
Fint väntrum va? 😉

Var minst sagt intressant och gick bra. Bebis är en väldigt livlig och rörlig liten filur som läkaren uttryckte sig. Full vart i magen hela tiden var det och h*n ligger med huvudet neråt, vilket jag misstänkt själv eftersom jag haft så sjukt ont i främre fogen i bäckenet senaste dagarna + att de har varit ett himla tryck neråt vid sammandragningarna. Men h*n kan ju fortfarande vända på sig men vi hoppas väl att h*n ligger kvar såhär nu.

Men det vi skulle kontrollera på akademiska var ju om moderkakan flyttat på sig tillräckligt för att få föda vaginalt och vet ni vad?! Den ligger hela 2,2 cm från livmoderhalsen nu så det blir inget kejsarsnitt! Den kommer fortsätta växa bort från livmoderhalsen ytterligare så vi behövde inte oroa oss det minsta längre. Så nu är de bara vänta och vänta och vänta lite till antagligen på att bebis ska bestämma sig för att komma ut. Allting annat såg bra ut, bebis rörde lite för mycket på sig för att kunna kika på vikt men det såg bra ut med fostervatten och allting annat.

Sen måste ju jag alltid krångla till allting lite grann extra när vi gör sånt här, för min kropp bestämde sig helt plötsligt för att få ett rejält blodtrycksfall när vi låg där och kikade på bebis, så höll på att svimma liggandes (alltså, hur LYCKAS typ man svimma när man ligger ner?!) på britsen. Visade sig att jag hade ett blodtryck på 90/60, precis på gränsen för vad som räknas som lågt i normala fall. Men läkaren sa att de är inte så ovanligt att de händer eftersom bebis ligger och trycker på de stora kärlen i ryggen nu och det ofta är mycket anspänning i ett sånt här ultraljud (Nähe?!) så när man får beskedet släpper allt. Så jag fick ett par glas saft och vänta på att det skulle släppa innan S snällt fick hjälpa mig upp och därifrån så vi kunde bege oss hemåt.

När vi kom hem var jag så slut att jag gick och la mig i sängen, somnade direkt. S åkte till jobbet för sista gången i år och imorgon ska vi fira nyår i goda vänners lag. Men nu ska jag peta i mig lite lunch och sen försöka våga mig ner på stan och se om jag kan hitta en klänning att klämma ner magen i.

Rutin ultraljud!

Idag har vi fått se vår lilla bebis för andra gången, men mycket mycket tydligare än första gången! Den lilla levde runt ordentligt där inne under tiden och barnmorskan hade lite svårt att kunna mäta allt stundtals men sen mot slutet lugnande bebis ner sig.

Fick beskedet att vi måste komma tillbaka i slutet av december för vaginalt ultraljud då moderkakan låg mindre än 1 cm från livmoderhalsen och därmed alldeles för nära. Oftast växer moderkakan med upp i fram men för säkerhetsskull får vi komma tillbaka och kolla så den gjort det, annars blir det antagligen planerat snitt som jag förstått.. Det känns väl lite sådär, jag ska ju till Aurora mottagningen för att prata om min rädsla men samtidigt är jag lika rädd för att bli snittad så, jag vet inte riktigt.

Ni får se ett par fötter iaf!

fossingarna

Vårt lilla mirakel

Idag har vi varit iväg på ett privat ultraljud här i stan, för att jag har varit så himla orolig för missfall bland annat och att bebisen inte skulle må bra där inne, med tanke på hur dåligt jag mått och hur lite näring jag faktiskt fått i mig. Men allting såg bra ut och vi fick se bebisen och hjärtat slog så det var väldigt positivt!

wpid-20140822_160617.jpg

Fick en liten blödning sen när jag kom hem antagligen pga undersökningen och sköra slemhinnor, för det gick över senare under kvällen.